Heart Rate Variability

Visste du att ditt nervsystem kontrollerar din hjärtrytm? Det är en av alla de saker som din kropp gör utan att du behöver ägna det en tanke. Ditt nervsystem kommer att ändra din hjärtfrekvens, baserat på kroppens behov, och detta kallas ”heart rate varibility”, eller HRV.

De flesta känner till att det är hälsosamt att ha en normal hjärtfrekvens – man vill inte att den ska vara för snabb och man vill inte att den ska vara för långsam. Den gör så att viktiga organ i din kropp får det syre de behöver, för att du ska överleva. Men det är ju inte så att din hjärtfrekvens konstant ligger på 70 slag per minut, utan frekvensen förändras beroende på om du vilar eller rör dig, är glad eller upprörd, nervös eller avslappnad.

Dessa förändringar i hjärtfrekvensen kan mätas genom något som vi kallar för ”heart rate variability”, eller HRV. HRV kontrolleras av ditt nervsystem (bestående av din hjärna, din ryggmärg och alla de nerver som löper ut till alla dina organ och celler), specifikt den autonoma delen av ditt nervsystem, som fungerar automatiskt, och kontrollerar sådant som din andning. Ett bra HRV (ett högt) tros återspegla ett hälsosamt hjärta och en kropp som kan reagera och anpassa sig väl till sin omgivning.

Det är viktigt att din hjärna vet vad som händer i, och runt din kropp, så att den kan veta när hjärtfrekvensen ska öka eller minska, och den behöver göra detta snabbt. Om du t.ex. plötsligt behöver springa riktigt fort, för att komma undan en fara, så måste hjärnan snabbt öka din hjärtfrekvens, så att tillräckligt med syre kan komma till dina muskler, så att du kan springa. Men om du sover eller är avslappnad, vill man inte att hjärtat ska slå fort eftersom detta är dåligt för hälsan, så din hjärna kommer märka detta och minska din hjärtfrekvens.

Vi vet numera, från många neurovetenskapliga studier att när din ryggrad inte rör sig optimalt, kan detta påverka hur hjärnan uppfattar vad som händer i och runt din kropp och hur hjärnan kan kontrollera din kropp. ^1-3 Om lederna i ryggraden inte rör sig som de ska (vi kiropraktorer kallar detta för en subluxation), kan detta påverka hur väl du kan uppfatta vad som händer inom och runt dig, och hur väl du kan reagera på din omgivning. Forskare har visat att när en kiropraktor försiktigt justerar dessa ”subluxationer” hjälper detta hjärna att bättre ”se” vad som händer i och runtom din kropp. Så när du blir justerad av din kiropraktor, kan detta leda till att du kan reagera bättre och snabbare på förändringar i din omgivning, och hålla dig balanserad och hälsosam.

Kiropraktik kan hjälpa

Vad säger forskningen om kiropraktisk behandling och HRV? Forskare har gått igenom flera studier om effekten av kiropraktisk behandling på HRV och sammanfattat dem.⁴ Resultatet visar att kiropraktisk behandling faktiskt påverkar HRV, och framförallt verkar behandlingen öka den läkande och lugnande delen av det autonoma nervsystemet, det parasympatiska nervsystemet!

I en studie,⁵ bad forskarna 96 olika kiropraktorer att mäta HRV före och efter justeringar på åtta olika patienter, och efter fyra veckor på två av sina patienter. Alltsomallt fick 539 patienter sin HRV uppmätt före och efter justeringar, och 111 vuxna patienter uppmättes över en fyra-veckors period. De fann att I båda grupperna förbättrades HRV värdet, och i gruppen som fick justeringar över en fyra-veckors period, kvarstod förbättringen över tid.

Dessa studier pekar på att så lite som en justering kan påverka en viktig del av vårt nervsystem, som kontrollerar vår hjärtfrekvens, vilket i sin tur representerar hur väl vår kropp kan anpassa sig till sin omgivning, vilket i förlängningen representerar en god hälsa. Vad som också är viktigt är att kiropraktisk behandling verkar påverka den läkande och lugnande delen av vårt nervsystem, vilket är extra viktigt i dagens hektiska samhälle. Om du är intresserad av god hälsa, god anpassningsförmåga och vill hantera stress bättre, varför inte prova kiropraktisk behandling?

Se till så att din ryggrad fungerar så bra som möjligt, så att du kan prestera så bra so möjligt!

Referenser

1. Kawli T, He F & Tan M-W. Disease models & mechanisms 2010;3(11-12):721-31.
2. Buckingham JC, et al. Pharmacology Biochemistry and Behavior 1996;54(1):285-98.
3. Elenkov IJ, et al. Pharmacological reviews 2000;52(4):595-638.
4. Herkenham M & Kigar SL. Progress in neuro-psychopharmacology & biological psychiatry 2017;79(Pt A):49-57.
5. Kipnis J. Scientific American 2018;319(2):28-35.
6. Kox M, et al. Proceedings of the National Academy of Sciences 2014;111(20):7379-84.
7. Pearce BD, Biron CA & Miller AH. Advances in Virus Research: Academic Press 2001:469-513.
8. Sanders VM & Kohm AP. International review of neurobiology 2002;52:17-41.
9. Uthaikhup S et al. Arch Gerontol Geriatr 2012;55(3):667-72.
10. Haavik H & Murphy B. J Electromyogr Kinesiol 2012;22(5):768-76.
11. Treleaven J. Man Ther 2008;13(1):2-11.
12. Daligadu J, et al.JMPT 2013;36(8):527-37.
13. Haavik H & Murphy B. Journal of Electromyography and Kinesiology 2012;22(5):768-76.
14. Haavik H, et al. 2017 doi: 10.1016/j. jmpt.2016.10.002
15. Taylor HH & Murphy B. JMPT 2008;31(2):115-26.
16. Colombi A & Testa M. Medicina 2019;55(8):448.
17. Kovanur-Sampath K, et al. Musculoskeletal Science and Practice 2017;29:120-31.