31 augusti 2026

Diabetesneuropati – hur blodsocker, mitokondrier och livsstil påverkar nerverna

Diabetes, nervskador och mitokondrier – vad har livsstilen med våra nerver att göra?

Stickningar i fötterna, nedsatt känsel, brännande smärta eller en känsla av att gå på kuddar. Det är symtom som kan förekomma vid diabetisk polyneuropati – en nervpåverkan som framför allt drabbar personer med diabetes.

Men varför kan ett förhöjt blodsocker skada en nerv?

En del av förklaringen finns långt inne i nervcellerna, i små strukturer som kallas mitokondrier. De brukar beskrivas som cellernas kraftverk och spelar en avgörande roll för att våra nervceller ska kunna fungera normalt.

Det intressanta är att mitokondriernas funktion samtidigt är nära kopplad till vår ämnesomsättning. Därför finns det också en viktig koppling mellan blodsocker, fysisk aktivitet, kost och nervsystemets hälsa.

Vad är mitokondrier?

Nästan alla våra celler innehåller mitokondrier. Deras kanske viktigaste uppgift är att omvandla energi från maten vi äter till en form av energi som cellerna kan använda – ATP.

Man skulle därför kunna jämföra mitokondrierna med små kraftverk inne i cellen.

Nervceller är särskilt beroende av en fungerande energiförsörjning. En nerv måste hela tiden upprätthålla skillnader i elektrisk laddning mellan cellens insida och utsida. Efter en nervimpuls måste dessa förhållanden återställas, vilket kräver energi.

Det betyder att en nerv inte bara behöver syre och näringsämnen. Den behöver också mitokondrier som effektivt kan omvandla dessa resurser till användbar energi.

Vad händer vid långvarigt förhöjt blodsocker?

Glukos är inte något skadligt i sig. Tvärtom är det ett viktigt bränsle för kroppen.

Problemet uppstår när blodsockret ligger för högt under längre perioder.

Vid diabetes utsätts cellerna för en förändrad metabol miljö. Mer glukos behöver hanteras och flera olika biokemiska processer påverkas. I mitokondrierna kan detta bidra till en ökad produktion av så kallade reaktiva syreföreningar, ROS.

ROS bildas även under helt normala förhållanden och har viktiga funktioner i kroppen. Men om produktionen blir större än kroppens förmåga att hantera dem kan det uppstå oxidativ stress.

Man kan förenklat beskriva det som att cellens energiproduktion börjar skapa mer "spill" än cellens skydds- och reparationssystem klarar av att ta hand om.

En ond cirkel kan uppstå

Mitokondrierna är både en källa till reaktiva syreföreningar och känsliga för skador från oxidativ stress.

Det innebär att en ond cirkel kan uppstå:

långvarigt högt blodsocker ökar den metabola belastningen,
produktionen av reaktiva syreföreningar ökar,
oxidativ stress kan skada mitokondrierna,
skadade mitokondrier fungerar sämre och kan bidra till ytterligare oxidativ stress,
cellens energiproduktion och normala funktion påverkas.

Detta är en av flera mekanismer som tros bidra till nervskador vid diabetes.

Varför är just nerver känsliga?

En nervcell kan vara mycket lång. En nervcell som förmedlar information från foten till ryggmärgen kan ha ett axon – nervcellens långa utskott – som sträcker sig en mycket lång sträcka genom kroppen.

För att detta system ska fungera behövs energi längs hela nerven.

Mitokondrier finns därför i stort antal i axonen. Om deras funktion försämras kan nervcellens energiförsörjning påverkas. Samtidigt kan oxidativ stress skada både nervcellernas strukturer och de små blodkärl som försörjer nerverna.

Över tid kan detta bidra till axonal degeneration – att själva nervtråden gradvis skadas.

Varför börjar problemen ofta i fötterna?

Diabetisk polyneuropati är ofta så kallad längdberoende neuropati. De längsta nervfibrerna är särskilt utsatta, vilket är en anledning till att symtomen ofta börjar längst ut i kroppen – vanligtvis i tår och fötter.

Vanliga symtom kan vara:

stickningar eller pirrningar
domningar
brännande eller ilande smärta
nedsatt känsel för beröring och temperatur
försämrad balans

Domningar och stickningar behöver dock inte bero på diabetes. Liknande symtom kan också uppstå när en nervrot eller perifer nerv irriteras. Läs gärna mer om klämda och irriterade nerver och om ischias och nervpåverkan i benet.

Kan nervpåverkan komma innan man får diabetes?

Ja. En särskilt intressant aspekt av diabetisk polyneuropati är att förändringar i de perifera nerverna kan börja innan en person har utvecklat tydlig diabetes.

Forskning tyder på att polyneuropati kan förekomma redan hos personer med nedsatt glukostolerans eller metabolt syndrom. Det innebär att den metabola miljö som så småningom kan leda till typ 2-diabetes kan påverka nervsystemet innan blodsockret har stigit till de nivåer som krävs för en diabetesdiagnos.

Det är därför mer korrekt att se nervpåverkan som en process som kan utvecklas gradvis över tid, snarare än något som plötsligt börjar den dag en person får diagnosen diabetes.

Detta är också en anledning till att återkommande stickningar, domningar, brännande känsla eller förändrad känsel i fötterna bör tas på allvar – även hos en person som inte har känd diabetes.

Cellen har ett eget återvinningssystem

Kroppen har samtidigt avancerade system för att reparera och underhålla cellerna.

Ett av dem kallas autofagi. Det kan liknas vid cellens återvinnings- och renhållningssystem. Skadade eller utslitna delar av cellen bryts ner så att materialet kan tas om hand.

När processen specifikt gäller mitokondrier kallas den mitofagi.

Mitokondrier är dessutom dynamiska. De kan dela sig, gå samman och ersättas. Cellen försöker på detta sätt hela tiden upprätthålla en frisk och fungerande population av mitokondrier.

Vid diabetes verkar även balansen mellan dessa processer kunna störas. Det innebär att problemet inte bara handlar om hur mycket energi mitokondrierna producerar, utan också om hur väl cellen kan underhålla och ersätta sina egna energiproducenter.

Vad har detta med livsstil att göra?

Eftersom förändringar i nervsystemet kan börja redan under den metabola utveckling som föregår typ 2-diabetes finns det också anledning att tänka på livsstil och metabol hälsa långt innan en diabetesdiagnos har ställts.

Det är lätt att tänka på diabetes enbart som en fråga om blodsocker. Men blodsockret är en del av ett större metaboliskt system som påverkas av bland annat kost, muskelaktivitet, kroppsvikt, sömn och fysisk aktivitet.

När det gäller diabetisk neuropati är god kontroll av blodsockret en central del av behandlingen. Men det finns också goda skäl att se fysisk aktivitet och bra kostvanor som viktiga delar av den långsiktiga hälsan.

Motion är träning även för cellernas kraftverk

En av de mest intressanta effekterna av fysisk aktivitet sker faktiskt inne i cellerna.

När musklerna regelbundet behöver producera mer energi anpassar sig kroppen. Bland annat stimuleras processer som påverkar mitokondriernas antal, funktion och omsättning.

Forskning visar att fysisk aktivitet kan stimulera både bildandet av nya mitokondrier – så kallad mitokondriell biogenes – och processer som hjälper cellen att ta hand om gamla eller skadade mitokondrier.

Motion handlar därför inte bara om starkare muskler, bättre kondition eller kaloriförbrukning. Regelbunden fysisk aktivitet innebär också en form av träning för cellernas energisystem.

Det behöver inte heller handla om hård träning. Att minska långa perioder av inaktivitet och få in mer rörelse i vardagen är en bra början. Läs mer om rörelsebrist och stillasittande och hur fysisk belastning och rörelse påverkar kroppen.

Och kosten?

Kostens kanske viktigaste koppling till diabetisk neuropati är att den påverkar den metabola miljö som nerverna befinner sig i.

En kost som bidrar till bättre blodsockerkontroll och en hälsosam kroppsvikt kan därför indirekt minska flera av de belastningar som är förknippade med diabetes.

Det finns också stort forskningsintresse kring antioxidanter och ämnen i maten som kan påverka kroppens försvar mot oxidativ stress. Frukt, bär, grönsaker, nötter och andra vegetabiliska livsmedel innehåller exempelvis en mängd olika vitaminer och bioaktiva ämnen.

Det betyder däremot inte att stora mängder antioxidanttillskott automatiskt kan förebygga eller behandla neuropati. Kroppens oxidativa system är betydligt mer komplicerat än så, och reaktiva syreföreningar har även viktiga normala funktioner.

Fokus bör därför i första hand ligga på en väl sammansatt kost, god metabol kontroll och regelbunden fysisk aktivitet, snarare än att försöka lösa problemet med enskilda kosttillskott.

Nervsystemet påverkas av kroppens metabola miljö

Diabetisk polyneuropati är ett bra exempel på att nervsystemet inte fungerar isolerat från resten av kroppen.

Nervens funktion är beroende av blodcirkulation, syre, näringsämnen, energiproduktion och en väl fungerande ämnesomsättning.

Forskningen kring mitokondrier hjälper oss därför att förstå varför faktorer som fysisk aktivitet, kost och metabol hälsa kan vara betydelsefulla även när vi pratar om nervsystemet.

Vi kan sammanfatta sambandet ganska enkelt:

Rörelse och bra kostvanor påverkar ämnesomsättningen. Ämnesomsättningen påverkar cellerna. Och hur våra celler mår påverkar i slutändan även hur våra nerver fungerar.

Har du domningar eller stickningar i fötterna?

Domningar, stickningar, brännande känsla eller nedsatt känsel i fötterna kan ha flera olika orsaker. Diabetes är en av dem, men liknande symtom kan även förekomma vid andra typer av nervpåverkan.

Därför är det viktigt att inte automatiskt utgå från att alla sådana symtom kommer från ryggen – eller från diabetes. Exempelvis kan irritation av en nervrot i ländryggen ge ischias, medan lokal påverkan på andra nerver kan ge andra former av domningar och stickningar.

En noggrann undersökning hjälper till att avgöra vilken del av nervsystemet som kan vara påverkad och om ytterligare medicinsk utredning behövs.

På Kiropraktorakuten i Linköping arbetar vi med en neurologiskt inriktad undersökning där vi bland annat bedömer känsel, reflexer, balans och nervsystemets funktion.

Har du återkommande domningar, stickningar eller andra neurologiska symtom är du välkommen att kontakta oss för en undersökning.