Reaktionstid – när hjärnan och kroppen behöver samarbeta snabbt

En bil bromsar framför dig. En boll kommer plötsligt i din riktning. Foten fastnar i en ojämnhet på promenaden. På ett ögonblick behöver du uppfatta vad som händer och reagera. Men vad avgör egentligen hur snabbt kroppen svarar?

Din reaktionsförmåga bygger på ett samspel mellan sinnena, hjärnan, nervsystemet och musklerna. Den har betydelse både när du idrottar och när du ska hantera oväntade situationer i vardagen. Inom kiropraktisk forskning har man därför intresserat sig för om behandling kan påverka vissa delar av detta samspel.

Vad är reaktionstid?

Reaktionstid är tiden från att en signal presenteras till att du börjar svara på den. När bilen framför bromsar måste du först upptäcka bromsljusen, förstå situationen och börja flytta foten mot bromspedalen. Därefter tar själva rörelsen ytterligare tid.

En enkel uppgift, där du vet exakt vad du ska göra, skiljer sig från en situation där du måste välja mellan flera alternativ. I vardagen behöver vi ofta både reagera snabbt och välja rätt.

Hjärnan behöver information från hela kroppen

För att styra rörelser behöver hjärnan veta både vad som händer omkring dig och var kroppen befinner sig. Synen, balansorganen och känselinformationen från muskler och leder bidrar tillsammans till den bilden.

Förmågan att känna kroppsdelarnas läge och rörelse kallas proprioception. Tack vare den kan du exempelvis känna hur knät är böjt utan att titta på det. När du snubblar behöver nervsystemet snabbt samordna informationen med en lämplig rörelse för att försöka återfå balansen.

Vad säger forskningen om kiropraktik och reaktionstid?

Flera studier har undersökt frågan, men resultaten behöver tolkas utifrån vilka personer och uppgifter som studerats. En förbättring i ett avgränsat test innebär inte automatiskt bättre reaktionsförmåga i alla situationer.

Ett tidigt försök med visuell problemlösning

I en pilotstudie från 2000 fick 36 kiropraktorstudenter avgöra om en roterad figur på en skärm var rättvänd eller spegelvänd. Gruppen som fick en kiropraktisk manipulation förbättrade sin svarstid mer än kontrollgruppen. Båda grupperna blev dock snabbare. Studien var liten och undersökte en specifik uppgift direkt efter behandlingen, vilket begränsar slutsatserna om långsiktig nytta. [1]

Snabbare steg i en studie på äldre

I en randomiserad studie från 2016 undersöktes tolv veckors kiropraktisk vård hos äldre. Deltagarna fick bland annat ta steg mot paneler som lyste upp. Behandlingsgruppen förbättrade resultatet i stegtestet jämfört med kontrollgruppen. Forskarna betonade samtidigt att ytterligare studier behövs för att avgöra om kiropraktisk vård faktiskt minskar risken för fall. [2]

Blandade resultat hos militär personal

En studie från 2019 omfattade 120 män inom militära specialförband. Forskarna fann en omedelbar förbättring efter behandling i ett test som krävde en samordnad helkroppsrörelse. Däremot sågs ingen bestående förbättring mellan grupperna i studiens fem reaktions- och svarstidstester under försöksperioden. [3]

Forskningen ger alltså intressanta ledtrådar, men dessa studier visar inte att kiropraktisk behandling generellt gör dig till en snabbare förare, bättre idrottare eller förhindrar fall.

Vad kan du själv göra?

Reaktionsförmåga behöver ses i ett större sammanhang. Sömn, uppmärksamhet och förmågan att utföra en rörelse har betydelse för hur du hanterar en oväntad situation.

• Prioritera sömnen. Sömnbrist kan ge långsammare reaktioner och fler misstag. Regelbundna sömnvanor är därför en viktig grund. [4]
• Träna styrka och balans. För äldre är träning som utmanar balans och stärker muskler en viktig del av att förebygga fall. Anpassa träningen efter din förmåga. [5]
• Se till hela situationen. Om du känner dig ostadig eller börjar snubbla oftare bör orsaken bedömas. Ett enstaka reaktionstest ger inte hela bilden.

Vårt helhetsperspektiv på funktion och rörelse

På Kiropraktorakuten i Linköping ser vi kroppens funktion i ett större sammanhang. Med över 30 års klinisk erfarenhet tar vi hänsyn till dina besvär, rörelsevanor, belastning och återhämtning. Målet är inte bara att minska smärta för stunden, utan också att arbeta för bättre funktion på längre sikt.

Som komplement till den kliniska undersökningen använder vi INSiGHT™ neurologisk scanning. Systemet omfattar mätningar av hjärtfrekvensvariabilitet, ytlig muskelaktivitet och hudtemperatur längs ryggraden. Dessa mätningar är inte reaktionstidstester och kan inte ensamma avgöra hur snabbt hjärnan bearbetar information eller vilken fallrisk en person har.

Har du smärta eller stelhet som påverkar hur du rör dig? Kontakta oss för en individuell bedömning och råd om lämpliga nästa steg.

Källor och vidare läsning

1. Kelly DD, Murphy BA, Backhouse DP. Studie om mental rotation och reaktionstid. J Manipulative Physiol Ther. 2000;23(4):246–251. Läs sammanfattningen.
2. Holt KR med flera. Studie om kiropraktisk vård och sensorimotorisk funktion hos äldre. J Manipulative Physiol Ther. 2016;39(4):267–278. Läs sammanfattningen.
3. DeVocht JW med flera. Studie om manipulation och reaktionstid hos militär personal. Trials. 2019;20:5. Läs hela studien.
4. NHLBI. Hur sömnbrist påverkar hälsa och prestationsförmåga.
5. WHO. Step Safely: Strategies for preventing and managing falls across the life-course.

Artikeln är inspirerad av ”Reaction Times” från Chiros Hub. Forskningsavsnitten har bearbetats med utgångspunkt i originalstudierna.